tisdag 8 februari 2011

Dikten...

Denna dikt har jag fått av mitt äldsta barnbarn Sara, som tröst när allt känns hopplöst med sorgen efter min dotter Jessica. Det skulle kunnat vara Jessica själv som skrivit den...så är den skriven...

Nu är jag här i himlen och tittar ner på dig
jag vet och jag känner , hur du saknar mig
Jag känner av din stora smärta
som du för alltid har i  ditt hjärta.

Jag kom ner till jorden ett litet tag
detta var en skriven lag.

Min tid på jorden blev inte lång
jag skulle tillbaka till himlen , nästan på en gång-

Ett lån till dej jag bara var
och jag kunde inte så länge vara kvar.
För jag var en gammal själ
och det kände du mamma, så väl.

Älskade mamma , när du känner en kärleksfull vind
är det jag som smeker din  tårfyllda kind.
När du känner saknad och sorg i ditt bröst
är det jag som finns bredvid dig , och ger dej tröst...

När jag står vid din sida ibland
känner jag vårt starka kärleksband
Då längtar jag också efter dig
precis så starkt som du längtar efter mig .

Men varje gång du stilla viskar mitt namn
känn hur jag kärleksfullt tar dej i min famn.
Känn hur jag ger dig av all min styrka
och vet att du är den mamman jag alltid ska dyrka.

Älskade mamma , jag ber dig, lev ditt liv fullt ut
tills den dagen då ditt liv tar slut.
För då min älskade mamma och vän
ska du och jag åter mötas igen.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar